a sorta mission

Och allt på grund av ett mediedrev.

.

Jag är den första att erkänna att jag inte varit Juholts största fan, jag tycker han varit ganska klumpig, och Socialdemokraterna är lite för höger för min smak, men ändå. Med risk för att låta lite som Marcus Birro så är jag förundrad över bristen på empati i folks statusuppdateringar på facebook nu, samtidigt som jag också är förvånad över hur pass många det ändå är som verkar känna som jag inför det hela. Ett stilla beklagande över vad en person fått utstå, och till skillnad Birro, inte riktigt på grund av sin egen självgodhet, dubbelmoral eller förakt för andra människor, utan enbart för att journalister ska ha något att skriva om. Nu anklagar jag inte heller enbart journalisterna för det här, eftersom även om det mediala klimatet kan vara förfärande så är sensationsjournalistiken bara ett resultat av "vanligt folk" och deras skandaltörst. För saken är den att sensationsjournalisterna inte är onda, hemska personer som lurar folk att läsa om skandaler, utan det är det faktum att folk vill läsa om skandaler som gör att sensationsjournalistiken frodas.

.

Men jo, Juholt har gjort missar. Och ganska många sådana. Men det gör å andra sidan alla politiker, och Juholts har knappast varit de värsta. Problemet är hur de framställdes i medierna. Det första stora skandalen var sambo-grejen där han helt enkelt missat att han skulle sluta skicka in en blankett när hans boendesituation ändrades. För i ärlighetens namn var det inte mer än så. Men det tjatades om det dagarna i ända. Det här hände samtidigt som min VFU-vecka och när läraren jag följde med frågade eleverna (gymnasister) om vem som var värst, Juholt som skickat in en blankett fel, eller Berlusconi, som köpt sex av en mindreårig, svarade i princip alla Juholt hade gjort det värsta. Det här handlar inte om bristande moral hos sjuttonåringar (även om de få som argumenterade för att Berlusconi var värre förnyade mitt hopp om ungdomen och verkligen fick mig att se fram emot att bli lärare), utan om att Juholts förseelse helt enkelt porträterats betydligt värre i media. Paul Ronge skriver intressant om det.

.

Det sjukaste i hela den här historien är att samtidigt som det här hänt så har också Carema-skandalen (jo, det är en direkt konsekvens av Alliansens politik), Carl Bildts folkrättsbrott, Björklunds ovilja att lyssna på en enda av alla remissinstanser med gymnasiereformerna (ja, de kritiserades i samtliga håll), KD som har krävt att få fortsätta sterilisera transpersoner samtidigt som övriga Allianspartier är för fega för att gå emot dem, Sofia Arkelsten har försökt skriva om historien, Serafen såldes för 700 000 trots att det var värt 20 miljoner, fas 3-jobben har varit rena kränkningarna mot människor, Isabella Jernbeck har kläckt ur sig att det inte finns fattiga i Sverige samt att missbrukare får skylla sig själva, och Alliansen har fortsatt kalla sjuka och arbetslösa för "lata" eftersom de inte tar något av de jobb som ändå inte finns.

Trots allt det här så har folk ändå fokuserat på Juholts papper och felsägningar. Kanske är det bara för att han är sosse, helt enkelt? För jag kan verkligen inte förstå varför Alliansens skandaler inte kommit i närheten av det här, trots att klassklyftorna i Sverige är de högsta vi haft på trettio år? Trots att folk faktiskt har dött?

För övrigt rekommenderar jag Sara Hanssons fantastiska serie om Carl Bildt.

.

Som det ser ut nu så var Juholt tvungen att avgå, och som Katrine Kielos skriver så är socialdemokratin större än deras partiledare och Juholt offrar hellre sig själv än partiet. Det ska han ha creds för. Han har inte heller stått ensam som orsak till det här, utan partiets krishantering och politik har varit under all kritik och framför allt har sammanhållningen varit usel. Alla som kan det minsta om ledarskap vet att en måste visa en något så när enad front för att det överhuvudtaget ska gå. Annars tappar alla respekten för en.

Det som jag däremot faktiskt mår riktigt fysiskt dåligt över i den här historien är när jag tänker på hur Juholt måste må nu. Hur vidrigt det måste vara att få ett helt land emot sig, samtidigt som alla aktivt gör sitt bästa för att feltolka precis allt som en säger. Hur sjukt ledsen han måste vara. Som en kompis skrev på Facebook: "Hoppas hans kulbo håller honom hårt i handen genom den här stormen."

Så jo, det var rätt att han avgick, men det var jäkligt tråkigt att han aldrig fick chansen att ens försöka till att börja med. Vi får se vem efterträdaren blir, och ifall media faktiskt låter den personen göra sitt arbete. Och jag hoppas att vi får en socialdemokratisk politik som tar ett tydligt avstånd från Alliansens iskalla girighet och istället börjar fokusera på människors välfärd och ett återuppbyggande av det trygga folkhem vi så länge kunnat vara så stolta över här i Sverige.

.

.

Uppdatering: Här är en bra sammanfattning av situationen.