"De enskilda rötäggen"

Hur ofta hör vi inte någon säga "men det där är bara enskilda rötägg" som svar när vi försöker tala om strukturell diskriminering? Jag vet inte hur det är för er, men mig händer det vansinnigt ofta. Och det är egentligen en ganska skev tolkning.
För det är just i "de enskilda rötäggen" vi lätt kan se strukturen.
 
Det många inte tycks tänka på är att "de enskilda rötäggen" kommer någonstans ifrån. De har blivit enskilda rötägg av något. Detta något är ofta strukturen. Det är helt enkelt något som får människor att börja tro att hbtq-personer skulle vara sämre föräldrar, att muslimer skulle vara mer fundamentalistiska eller att "invandrare" skulle vara mer kriminella, och att de skulle vara på grund av den grupptillhörigheten. Det är strukturen. Det är själva grundstommen i den strukturella problematiken, att människor tillhörandes olika grupper betraktas som fundamentalt olika. Och så gott som alltid ses normgruppen som bättre, medan de som inte tillhör normgruppen ses som negativt avvikande på olika sätt.
 
Nu vet jag att det säkert finns de som tänker att "jo, men då gäller det här åt bägge hållen" och syftar på de instanser av "manshat", "svenskfientlighet" och liknande som de är övertygade om finns. Men det är stämmer inte.
Strukturen är nämligen det som gör att "de enskilda rötäggen" får höras, det som ofta ger dem en plattform att stå på. Att vi alls finner det relevant eller nödvändigt att ha en seriös diskussion om det hela.
Att vi överhuvudtaget kan diskutera hbtq-personers rättigheter eller huruvida "invandrare" är mer kriminella än "infödda" på ett medialt plan är väldigt underligt eftersom vi helt enkelt pratar om extremt olika människor i en grupp över deras huvuden. När vi talar om hur andra människor "är" utan att egentligen involvera dem i diskussionen så sätter vi oss över dem. Det är en sak att tala om hur människor behandlas och lyfta problem där (även om vi normpersoner förstås bör lyssna när folk utanför normen talar om saker de upplevt för att vi ska kunna få en förståelse för det), det är en helt annan sak när någon menar att en viss grupp av människor är på ett visst sätt eller huruvida den gruppen borde få ta del i rättigheter de utanför gruppen tar för givna. Att vi alls kan göra såhär, och att någon kan argumentera mot t ex hbtq-personers rättigheter och att det tas som ett seriöst debattinlägg visar på att det finns en struktur bakom "det enskilda rötägget".
För gör ett tankeexperiment. Försök tänka dig att vi skulle tala om att tillåta olikkönade äktenskap istället för att tala om att tillåta samkönade. Tanken är ganska absurd, men diskussionen är en realitet när det kommer till samkönade äktenskap, vilket visar på den strukturella bakgrunden i förtrycket.
Det innebär att även om vi gärna vill se personen som ifrågasätter hbtq-personers lämplighet som föräldrar som "ett enskilt rötägg" så vittnar det faktum att vi alls kan ha diskussionen om att det finns en bakomliggande struktur. Det är helt enkelt inte vanligt förekommande att olika "experter" som inte tillhör gruppen sitter och diskuterar om slentriankristna är på ett eller annat sätt, men diskussionen pågår ständigt om muslimer.
 
Det undantag jag kan nämna är normgruppen "män". Det beror på att genusordningen fungerar annorlunda än de andra ordningarna. Det innebär inte att kvinnor inte är förtryckta, utan det innebär att förtrycket ser lite annorlunda ut. I genusordningen har vi olika egenskaper som tillskrivs män respektive kvinnor (och ingen tillåts vara bägge eller endera) där du dels står högre ju mer de tillskrivna egenskaperna stämmer överens på dig, och där de manligt kodade egenskaperna dels värderas högre. När det kommer till etnicitet, hbtq, ableness och liknande så är uppdelningen i "vanlig" och "de andra" (alltså normativ och icke-normativ) skarpare. Det innebär inte att män ofta ses som normen och kvinnor som "de andra" också, utan bara att uppdelningen fungerar lite annorlunda, eftersom normpersonerna också omfattas av strukturen på ett annat sätt när det kommer till kön. För även om förtrycket ofta går hand i hand så är det också olikt beroende på vilken struktur det rör sig om.
Det här vittnar dock inte om ett "feministiskt manshat" eller något i den stilen, eftersom det är just den här diskussionen, "män är si och kvinnor så", som de flesta feminister vänder sig väldigt skarpt emot. Vi kan tala om olika maskulinitetsnormer, men det betyder inte att "män är si". Det betyder "män uppfostras till att bli si".
 
Så, att hävda att den här typen av diskriminering bara beror på "enskilda rötägg" är helt enkelt inte en hållbar förklaring. För en föds inte till ett "enskilt röttägg", en blir det.

Kommentarer
Postat av: Amadeus

Tror du har glömt ett "inte" i sista meningen, annars bra :)

Svar: Oj, det har jag visst. Tack! =)
auuus

2013-08-05 @ 22:40:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0