Uppdrag granskning om kvinnohatet - Del 3: SVT-debatt efter programmet

Nu har Sverige haft en vecka på sig att smälta Uppdrag granskning om det hat som kvinnor drabbas av. Och vad har egentligen hänt?
 
I vanlig ordning debatterades det som togs upp på Uppdrag granskning i Debatt som sändes på torsdagkvällen.
Programmet kom knappast fram med något nytt, men SVT-Debatt är i dagsläget snarare känt för pajasfasoner än för att vara något betydande samhällsprogram. Ida Ali-Lindqvist, sportjournalist för Feministiskt Perspektiv gjorde bra ifrån sig, Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet, var sämre.
Troberg menade att hon inte får mycket hat och hot för att hon "är mycket aktiv i kommentarsfälten" och möter folk på Flashback där hon har en tråd där folk för ställa frågor, detta trots att hon menar att hon "borde" vara en måltavla då hon är kvinna, lesbisk, lite rund och partiledare för ett parti som många kan uppleva som provocerande. Det finns ett par väldigt stora luckor i hennes resonemang.
 
Först och främst tycks hon ha missförstått att majoriteten av näthatarna ändå har viss sympati med Piratpartiet. Eftersom PP profilerat sig som ett "internetparti" och som ständigt talar om yttrandefriheten och liknande så faller det många av de som mordhotar folk på nätet i smaken, eftersom en av de viktigaste aspekterna i deras föreställningsvärld är att de upplever sig vara nedtystade av ett ondskefullt etablisemang. PP upplevs dessutom inte en del av sagda etablisemang eftersom de helt enkelt inte sitter i riksdagen. Troberg tycks inte förstå att även om det är klart möjligt att PP står för åsikter som kan provocera folk så är det helt enkelt inte näthatarna som provoceras av dem!
Troberg har, mig veterligen, heller inte för vana att skriva texter som talar kritiskt mot Sverigedemokraterna eller rasism, eller talar positivt om feminismen. Tvärtom hittade jag en del "feministkritiska" texter om att dagens feminister skiter i män och att Ström har rätt i det, och så vidare. Det är ju precis vad de som hotar också tycker. Med det menar jag inte att Troberg håller med hotarna, eller att jag jämför henne med dem, utan bara att det hon skriver inte är provokativt i deras ögon.
Slutligen handlar det också om en form av victim blaming. Visst är det en mild form, men hon säger ändå att de som hotas borde göra på ett annat sätt för att inte hotas, trots att hot rimligen inte är något vi alls bör acceptera. Jag säger inte att råden inte är bra, det kan säkert vara givande för folk om artikelförfattaren deltar i kommentarsfältet. Det beror förstås på hur kommentarsfältet ser ut, och att tvingas svara för idioters halmdockor är knappast värt det, men ett aktivt deltagande är säkert bra. Men det ska inte vara ett krav för att inte bli mordhotad. Det är hotarna som ska skärpa sig, inte de hotade som ska anpassa sig.
Det verkar helt enkelt som att Troberg inte alls förstår vad som triggar de här människorna till att hota.
 
Troberg kör också på "men ni då?!", och talar om att folk ska föregå med gott exempel. Hon har helt rätt i att tonen kan vara hård från bägge sidor, men problemet är att det bara är en avledning i diskussionen. Att kalla Pär Ström för "ett rötet pisshuve" är inte jämförbart med att skicka ett brev med sperma till någon med texten "du ska dö, feministfitta". Genom att gå in på att båda sidor beter sig illa så drar hon bort fokus från problemet, nämligen att det finns många som tycker att en kvinna som vågar ha en "provocerande" åsikt, som att jämställdhet är bra eller att rasism är dåligt, mordhotas. Och att hon mordhotas i hög grad för att hon är kvinna.
 
I Debatt hade de även med en "föredetta näthatare" per telefon, som bredde ut om hur hot förstås är dåligt men ändå argumenterade utifrån att de hotade på något plan förtjänade det hela.
Han argumenterar också för att hatarna inte vill hota någon egentligen, utan bara synas och överträffa varandra. Extremt vänligt tolkat kan det ses som att de trissar upp varandra, något som definitivt stämmer. Men det handlar fortfarande om att folk fan måste vara medvetna om att det sitter en annan människa i andra änden, och det är en brutal skillnad på "du är en idiot", "ditt kräk" och "du ska dö", "jag vet var du bor och kommer att våldta dig", "snälla, ta livet av dig". Det spelar ingen roll om personen inte menar det, det är fortfarande ett hot.
Den föredetta hataren argumenterar fortfarande utifrån hotarnas perspektiv och menar att de hotade kvinnorna själva bidrar till att skapa situationen. Samma "förklaring" som alltid som kan dras ned till "men hon förtjänade det". Han försvarar sig med att han inte menar att folk ska bli hotade, men menar att det är "en naturlig reaktion". Om en påstår att något sådant är "en naturlig reaktion" så påstår en också att den hotade på ett plan får skylla sig själv. Och det är inte acceptabelt.
Han menar också att män skulle vara stigmatiserade i samhället, men män som grupp är inte förtryckt på samma sätt som människor av andra kön. Visst missgynnas män också i många situationer, men som grupp har män fortfarande överläget. Sen är det "intressant" att hotarna, som säger sig kämpa för mäns rättigheter, aldrig lyfter ett finger för att hjälpa män. Istället hatar de bara feminister, de som faktiskt vill förändra mansrollen.
 
Creds till Göran Lambertz, som tycks vara medveten om problemet. Ali-Lindqvist säger det också väldigt bra om den halmdocka av feminism som finns, det vill säga bilden av att feminister hatar män och/eller vill att män ska ha färre rättigheter än kvinnor. Att de som tycker så inte förstått vad feminism överhuvudtaget betyder.
Både Troberg och den föredetta hataren manar till någon missriktad sympati mot hotarna, beskriver det som en vrede och en frustration som bubblar över, och att de som skickar mordhoten sedan ångrar sig när de givit utlopp för frustrationen.
Eeeh, och?
Det är fan ingen ursäkt, knappt ens en förklaring. Det spelar ingen jävla roll hur förbannad en är, vi måste fortfarande kunna bete oss och inte ta till våld. Varken fysiskt eller psykiskt. Och om jag lackar ur och knivhugger någon i ilska så spelar det ignen roll om jag ångrar mig. Det jag gjort är inte mer rätt för det. Att mordhota folk för att de provocerar en är aldrig acceptabelt, det är inget vi någonsin får tolerera. Det spelar ingen roll om de ångrar sig efteråt. De gör det fortfarande, och där har vi ett samhällsproblem om något. Det handlar om en patriarkal struktur, och kvinnor som hatas för att de är kvinnor.
 
 
(Det kommer komma ett inlägg till om det här, en sorts slutanalys och tankar om vad vi faktiskt kan göra)

Kommentarer
Postat av: Anna Troberg (@annatroberg)

Hej, hej!
Jag har skrivit en bloggpost där jag bemöter en del av de saker som du tar upp i det här blogginlägget, bland annat antagandet om att jag inte tar upp vissa frågor eller kritiserar SD, etc. I själva verket skriver jag ganska ofta om tex hbtq-frågor, sexism, främlingsfientlighet, etc, både på min blogg och i diverse tidningar.

Så, argumentet att jag slipper undan hat och hot på nätet för att jag undviker ämnen som drar till sig folk som hotar och hatar håller inte.

Mitt blogginlägg finns här: http://www.annatroberg.se/2013/02/11/ar-jag-en-oprovocerande-mespropp-som-tycker-att-hat-och-hot-ar-okej/ :-)

Svar: Hej Anna, och tack för att du kommenterar.Låt mig först direkt säga att jag inte tycker att du är en av skurkarna här, och jag ber om ursäkt ifall det uppfattades som det. Däremot tycker jag att du har fel.

Problemet är att även om du säger att du inte tycker att de hotade får skylla sig själva så skapar du den bilden genom att tala om vad de hotade gör för fel. Det blir en del av ansvaret som lämpas över på dem. Jag menar inte att påstå att du tycker att de förtjänar det, verkligen inte, utan det jag påstår är att det är den signalen som sänds genom att ställa frågorna om vad de hotade kan göra annorlunda. Jag tycker det är jämförbart med att fråga varför ett våldtäktsoffer gjorde som hen gjorde innan våldtäkten. Det förflyttar en viss del av fokuset från förövaren till offret.

Jag håller helt med dig om att det är viktigt att ta debatten, jag försöker själv så mycket som möjligt ge mig in i kommentarsfälten då jag tycker vissa åsikter aldrig får stå oemotsagda. Däremot tror jag inte det hjälper mot hotelserna.

Det handlar också om vilken bild människor har av en. Som sagt, Piratpartiet är överlag väldigt väl ansett bland näthatarna. Det här är definitivt ingenting som ligger er till last, eller så, och till skillnad från SD så tycker jag verkligen inte att ni i er politiska handling uppmuntrar de som hotar, men det gör ändå att ni har en rakt igenom mer positiv bild av er. Ni har lättare att nå ut, och blir inte designerade som "fienden" direkt så fort något skrivs på samma sätt som någon som skriver en krönika och definierar sig som "feminist" det första hen gör. När du skriver en text står du i en position som gör det enormt mycket lättare för dig att skapa en dialog än vad t ex My Vingren eller Andrea Edwards gör när de skriver en text, just för att du inte stämplas som "fiende" direkt på samma sätt som de.
Nu påstår jag inte att du inte arbetat för att få den statusen, men du har fortfarande haft andra förutsättningar för att alls kunna nå dit.

Jag vill också påstå att det är feminismen som är den stora måltavlan. Jag menar inte att hbtq-rätt och liknande inte provocerar hotarna, men just feminismen är det som en ledigt möter hårdast motstånd för.
Jag, som definierar mig som och läses som man, möter extremt lite hat just på grund av mitt kön, men det lilla jag får får jag nästan enbart när jag uttrycker mig feministiskt snarare än antirasistiskt i kommentarsfält.

När det gäller sexismen så, och jag ber om ursäkt ifall jag läste slarvigt, fick jag intrycket att du inte pratade om det som ett strukturellt problem, utan snarare som några enskilda rötägg. Att tala om det så är inte alls lika provocerande för hotarna som att peka på just kvinnohatande strukturer i samhället som vi alla upprätthåller.
När det gäller mangaporr-målet (håller för övrigt helt med dig om det du skrivit där, det var en rättsskandal som hette duga) så är det givetvis en kontroversiell fråga, men även där är åsikten du fört fram inte en som upprör näthatarna. Det jag sett har snarare varit tvärtom, att de anklagar feminister för att vara de som ville att mannen ifråga skulle dömas.

När jag talar om att provocera menar jag inte heller att vara provokativ i största allmänhet eller per definition, utan snarare om vad hotarna anser vara provokativt. Och jag tycker inte att du tar den ställningen särskilt ofta, även om det du skriver definitivt är kontroversiellt för vissa, eller till och med samhället i stort.

Återigen, jag ber om ursäkt ifall du uppfattade det som att jag menade att du skulle vara en del av själva problemet eller att du skulle stödja hotarna, det var verkligen inte min avsikt. Men jag tycker att du har fel.

Tack igen för kommentaren!

Mvh
Rasmus "auuus" Wahlman
auuus

2013-02-18 @ 06:52:18
URL: http://www.annatroberg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0