Trivialiserandet av sexuella trakasserier - Var går gränsen för elevdemokrati?

Som blivande lärare är det naturligt att jag bryr mig lite extra om vad som händer i skolorna, vilket gör att nyheten om trivialiseringen av sexuella trakasserier som sker på Tunaskolan i Luleå med lärarnas goda minne sticker mig i ögonen lite extra.
 
Vad är då problemet?
Först och främst är att titta på någon som är på toaletten sexuella trakasserier. Punkt. Precis som att tafsa på någon som inte vill det så är toalettspionage helt enkelt ett brott enligt svensk lag. Men, liksom andra typer av sexuella trakasserier, så är det ett brott som ofta trivialiseras och accepteras av samhället. Sexuella trakasserier brukar allt som oftast bortförklaras med att det skulle vara "på skämt" eller att den drabbade bör se det som en komplimang, och trakasserier riktade mot kvinnor gjorda av män brukar dessutom ofta falla in under "boys will be boys"-snacket. Att killar bara är sådana.
Det här är särskilt ett problem i skolan där sexuella trakasserier riktade mot tjejer ofta tas väldigt lätt på, och att killar bara "utforskar sin egen sexualitet" eller något annat skitsnack, allt på tjejernas bekostnad. Problemet här är att det redan trivialiseras eller skämtas bort i högsta grad, och det kommer definitivt inte att bli bättre av att vi fortsätter att se det som "oskyldiga pojksteck" eller "skämt". Tvärtom så blir det bara värre, och vi fostrar unga tjejer in i en kultur där de får lära sig att deras kroppar aldrig helt och hållet är deras egna, utan att det är fritt fram för folk att ta sig vissa friheter, samtidigt som vi fostrar unga killar till att lära sig att det är helt okej att ta sig vissa friheter.
Är det verkligen så svårt att se kopplingen mellan det här och våldtäkter? Steget till att våldta någon som däckat på en fest och se det som sex blir betydligt mindre om en person hela livet fått lära sig att det är okej att ta sig friheter med någon annans kropp. Det blir en extrem egocentrisering i relationen till andra människors kroppar, där vad en själv vill är det enda som räknas (läs gärna Kits text om tafsande).
 
Det finns dessutom en extremt mansföraktande undermening i så gott som alla debatter kring sexuella trakasserier, nämligen skitsnacket om att det inte skulle vara så farligt för att "boys will be boys", och att killarna bara "utforskar sin egen sexualitet".
Åt helvete med det! Vi män är fan inga kåta odjur som helt och hållet styrs av våra sexuella drifter, men ändå sitter det massor av antifeministister och försvarar det här sinnessjuka synsättet och har mage att anklaga feminister för "manshat". Detta för att vi tror att män är kapabla till mer än att vara vandrande kukar som helt tappar tankeförmågan så fort vi ser ett par bröst eller en rumpa. För att vi tror att män är mer än djur. Vi killar kan fan bättre än så här!
Men folk blir som de uppfostras, och det är det många inte tycks förstå. Om vi skämtar bort eller trivialiserar sexuella trakasserier så lär sig killar att det är okej att göra så, vilket undergräver bilden av den heterosexuella mannen som ett subjekt och alla kvinnor som objekt för hans njutnings skull. Det är en spottloska rakt i ansiktet på alla män, men lik förbannat sitter många av de som säger sig vilja kämpa för våra rättigheter och bara fortsätter försvara den här idén.
 
 
Det här verkar ju helt uppåt väggarna, men ta det lugnt. Det blir ännu värre!
 
När skolan fick kritik av eleven Astrid Johansson för den här bilden så svarade de med att göra en elevenkät en dag när Johansson var sjuk för att undersöka vilka attityder eleverna hade till det hela. Givetvis var det många som inte såg problematiken i det hela, och skolan hade då mage att sätta upp en text bredvid bilden med rubriken "Elevdemokrati" där de förklarade att eftersom 98% inte tyckt att bilden var stötande så får den vara kvar. Så inte nog med att skolan fortsätter att trivialisera sexuella trakasserier, de ska dessutom öppet håna de som tar illa upp av det och har mod nog att kritisera det.
 
Demokrati gäller mer än bara att alla ska ha något att säga till om. "Vi tycker det här är kul" kan inte få trumfa "Vi mår dåligt av det här", åtminstone inte på en institution där demokrati faktiskt inte gäller i ordets striktaste mening. Skolan är inte demokratisk och den kan överlag inte vara helt demokratisk eftersom elev - lärare är ett väldigt ojämt maktförhållande. I och med skolplikten så har dessutom skolan ett ansvar att se till att alla som tvingas gå till skolan också trivs på den och blir väl bemötta. Visst ska eleverna ha möjlighet att påverka sin situation, det är extremt viktigt, men inte på bekostnad av andras välmående. Annars är det extremt svårt att motivera varför eleverna inte ska kunna rösta igenom mobbning, om en fortfarande vill vara konsekvent.
Skolan har dessutom gått bakom ryggen på Astrid med sin enkätundersökning, vilket verkligen inte känns acceptabelt.
 
Eftersom skolan själva gjort det till en stor grej och tydligt visar att det är få som ogillar det så kommer de personerna stigmatiseras rejält om skolan nu tar bort bilden, vilket det nu verkar som att de är på väg att göra. Det eleverna i skolan kommer att tänka är att den tas bort för att någon "är humorlös" eller något liknande, vilket kommer leda till att de eleverna som kritiserat kommer att hamna i skiten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0