Upplopp i Husby

Jag är uppvuxen i Kista. Det är en förort till Stockholm som ligger på blå linjen, nordväst om innerstaden. Bredvid Kista, eller tillhörande Kista rent tekniskt sätt, ligger Husby. Där har det varit upplopp i natt.
Det träffar mig på ett annat sätt än när jag hör om kravaller på andra platser eftersom jag gått på de gatorna, handlat i de butikerna och varit på de platserna som nu visas upp i media. Jag tror inte det är förvånande. Det blir på något plan ännu mer verkligt.
 
Triggern tycks ha varit att en sextionioårig man skjöts ihjäl av polisen någon vecka tidigare, varpå polisen ljög i sina uppgifter om att mannen skulle ha snabbt skjutsats till sjukhuset där hans liv inte gick att rädda, när han istället låg död i sin lägenhet i flera timmar. Det är förstås inte hela förklaringen, och Husby är en förort där det länge funnits mycket problem med utanförskap, dåliga bostäder, vägglöss, och så vidare. Problem som ingen lyssnat på, och ingen ansvarig lyft ett finger för att lösa.
Ungdomar kastade sten. Bilar brändes. Poliser kom till platsen, misshandlade enligt uppgifter oskyldiga och skrek rasistiska glåpord. Polisen ska nu utreda det, vilket troligtvis kommer leda till att de finner att inget fel begåtts, vilket i sin tur kommer leda till att det redan extremt låga förtroende som finns för ordningsmakten kommer sjunka ännu mer. Att utreda sig själv har aldrig varit en bra idé, men av någon anledning är det inget som gått in i skallen på de ansvariga politikerna.
 
Den officiella responsen är på det stora hela föga förvånande.
Jag tänker dock inte dissa media för att de till en början bara gav polisens synvinkel. Det tar helt enkelt längre tid att hitta någon att prata med som saknar de officiella kommunikationskanaler som polisen har. När jag läst idag känns det som att de åtminstone försökt ge en lite mer nyanserad bild av saken. Fortfarande inget imponerande, men bättre än förväntat, åtminstone.
Det jag istället är mer intresserad av att klanka ned på är de borgerliga debattörer som nu genast kastar sig in i debatten, svingandes en bristande omvärldsanalys som ett svärd. För jag börjar bli riktigt jävla trött på alla idioter som på fullaste allvar tror att det här handlar om ett gäng ungdomar som bara gillar att förstöra saker.
 
Jag har läst mängder av människor som vittnat om hur de försöker förändra sin situation genom traditionella, lagliga medel. De demonstrera, de skriver lappar, de överklagar, de anmäler. Men inget händer. Tills sist är det enda alternativet att gå ut på gatan. Vad finns det annars att göra?
Det är nämligen mer eller mindre okej för de mäktigare att skita i förorterna. Det värsta som kan hända är att media skriver något reportage som sedan är bortglömt bara någon dag senare. Ingen politiker förlorar val på att strunta i de utsatta, och inga företag förlorar särskilt mycket kunder på att bete sig som svin mot de svaga.
 
Missförstå mig inte nu, jag tycker inte det är bra med stenkastning eller brända bilar. Men vi måste förstå att det finns en orsak till att de här sakerna händer (och den är inte "invandring" oavsett vad Sverigedemokraterna försöker lura i folk). Det följer ett konsekvensmönster och det går tydligt att se att när utanförskapet och klassklyftorna ökar så ökar också oroligheterna. Samhällsvetenskapen har vetat det här i evigheter, men de som sitter på makten skiter i det. Och till sist exploderar krutdunken. Men inte ens när det händer tar de mäktigare sitt ansvar, utan borgerliga debattörer fortsätter spy ur sig skit om att "skaffa sig ett liv" och en och annan tidigare förortsbo som lyckats (individer, aldrig kollektiv) slickar överklassen i röven genom att börja prata om att "jag kunde minsann, då borde du också kunna" samtidigt som de är helt blinda för det faktum att de kanske haft lite tur.
Och nej. Det handlar inte om att förorterna är dåliga eller utmålas som dåliga. Det handlar om att förorterna och de som bor i dem behandlas som skit.
Det är svårare för fattiga att lyckas än vad det är för rika, och vita har det mycket lättare än vad folk med annan hudfärg har. Det är förstås inte omöjligt ändå, men svårare. Det här innebär inte heller att rika och vita inte behövt arbeta för att lyckas. Men de har haft alla förutsättningar för att göra det.
Och hur rättvist är det egentligen att jag behövt arbeta bra mycket mindre för att ta mig dit jag är idag, än vad en fattig tjej från Husby med rötter i Iran hade behövt?
 
 
Läs gärna:
Foujan Rouzbehs artikel på SVT-debatt
Fredrik Edins text från 2010, som fortfarande är det bästa jag läst i ämnet.

Kommentarer
Postat av: Emma

Hej! Ville bara tacka för den intressanta läsningen! Du lyckas verkligen göra svåra frågor och djupa resonemang begripliga. Jättebra inlägg om Husby, abort, jämstäldismen, rasismen... ja typ allt :)

Svar: Tack så mycket! Det var väldigt snällt sagt! =)
auuus

2013-05-21 @ 22:04:55
Postat av: Min

bra analys! Är uppväxt i förorten och vet att väldigt mycket fallerar genom myndigheters likgiltighet och förminskning. Finns mycket mer än symptomen man ser.

Svar: Tack! Jo, jag har sett detsamma, även om jag inte riktigt fattade det då pga min privilegierade uppväxt. Men när jag tänker tillbaka förstår jag inte hur jag inte kunde förstå det.
auuus

2013-06-23 @ 14:25:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0