Svenskt Näringsliv skriver debattartikel om skolan

Jag vill egentligen börja den här texten med någon ödestigern formulering om att Svenskt Näringsliv givit sig på skolan och att det är något de inte skulle gjort då skolan är en av de frågor jag tycker är absolut viktigast i samhället. Blivande lärare som jag är. Men, om vi ska vara helt ärliga, så behöver jag ingen anledning till att gå till angrepp mot dem, och det finns få organisationer jag tycker är lika korrupta och motbjudande som SN.
 
Artikeln i fråga publicerades i gårdagens Aftonbladet, och fri debatt i all ära men jag kan känna att det är synd att Aftonbladet väljer att upplåta utrymme till några som bevisligen inte kan ett piss om utbildning. Och låt mig göra den saken klar. Svenskt Näringsliv bryr sig inte om dina barns utbildning. De bryr sig om att företag ska tjäna pengar. Det är allt.
De två skribenterna, Tobias Krantz och Anders Morin, inleder artikeln med att beklaga sig över att debatten är såpass ideologiskt grundad, och i sak finns det förstås en poäng i det. Skrämmande lite av skoldebatten baserar sig på fakta. Men SN är knappast kända för att vara en kunskapsförsvarande bastion, utan deras inlägg är också i högsta grad ideologiska.
 
Det första konkreta förslag som SN presenterar är en "statlig kvalitetspremie" som då ska delas ut till de skolor som uppnår goda resultat. Idén är snarklik kömiljarden som tillämpats inom vården, och har också samma grundläggande brist. Tanken bygger nämligen på premissen att skolor, och sjukhus, inte vill utbilda/behandla människor. Genom att erbjuda pengar till de som lyckas bäst, som en "extra motivation", utgår de ifrån att folk utan dessa pengar inte är intresserade av att lyckas bra. De säger alltså att lärare och skolor är lata och skiter i sina elever. Men inget kunde vara längre bort från sanningen.
Lärare vill lära ut. Det är därför en blir lärare. Ingen vid sina sinnens fulla bruk blir lärare för att göra karriär, lönen är ett skämt, yrket otacksamt och arbetsbördan omänsklig. Att då utgå ifrån att elevers dåliga resultat skulle vara en konsekvens av att skolan och lärarna skiter i hur bra eleverna lyckas faller på sin egen orimlighet.
Orsakerna till dåliga skolresultat är komplexa, men ofta handlar det om brist på resurser för att hjälpa de som behöver hjälp, eftersom allt större delar av pengarna går till bland annat lokalhyror, marknadsföring och kanske främst aktieägarnas bankkonton. Det är såklart inte den enda orsaken, men brist på resurser är tillsammans med ett samhällsstrukturellt kunskapsförakt en av huvudorsakerna.
 
Förslaget kommer inte att hjälpa resultaten för fem öre, utan kommer istället leda till att skolor försöker pressa upp betygen, och lärare kommer att pressas till att sätta betyg eleverna inte förtjänar. Att sätta ett F är redan väldigt, väldigt jobbigt eftersom en som lärare inte vill att ens elever ska misslyckas. Det gör fruktansvärt ont att se elevens besvikna blick när en säger att hen tyvärr får ett F på en uppgift, men ibland måste det ändå göras. Har eleven inte lärt sig det hen ska så kan hen inte få ett godkänt betyg, helt enkelt. Om det då från skolledningen kommer press att sätta högre betyg för att få mer pengar, något som redan är extremt vanligt på grund av den sinnessjuka konkurrens om eleverna som skapats i samband med skolvalet och friskolereformen, kommer det leda till en betygsinflation där kunskapskraven devalveras och elever som inte lärt sig det de ska ändå godkänns. På sikt kommer det leda till att kunskapsnivån i hela samhället sjunker.
Nu kan en givetvis invända att SN kanske syftar på just inhämtad kunskap och inte betyg när de talar om resultat. Men det är inte heller sant, eftersom det är just betygen som kommer att mätas. Det ser vi också när skribenterna talar om de nationella proven som mätinstrument, trots att varenda kotte som kan något om skolan vet vilken otroligt värdelös kunskapsindikator de nationella proven faktiskt är.
Förslaget kommer också leda till att så kallat "bra" skolor blir bättre, eftersom pengarna kommer hamna där de inte behövs lika akut. De skolor som oftast är i störst behov av pengar är de så kallade "problemskolorna". En skola där majoriteten av eleverna går ut med höga betyg och mycket kunskap fungerar uppenbarligen någotsånär. Det är oändligt mycket vettigare att satsa pengar på skolor där de flesta eleverna går ut utan godkända betyg, eftersom det snarare är där något behöver göras. Men med Svenskt Näringslivs förslag kommer den "statliga kvalitetspremien" istället gå till skolorna där resultaten är höga. Sen kan de tala hur fint de vill om att premien ska "ta hänsyn till skolornas elevsammansättning så att skolor och huvudmän i utanförskapsområden ges samma möjlighet att kvalificera sig för premien". Det kommer fortfarande leda till att de "bra" skolorna ganska lätt kommer kunna kvalificera sig, medan de "sämre" skolorna tvingas arbeta vansinnigt mycket hårdare, eller fuska med betygen, för att ta sig till samma position.
 
Krantz och Morin menar också att etableringen av friskolor i socioekonomiskt utsatta områden skulle leda till bättre skolresultat. Det är förstås skitsnack, eftersom friskolorna främst kommer börja konkurrera om eleverna med de kommunala skolorna. Det kommer leda till att kommunala skolor får mindre pengar att röra sig med vilket också kommer leda till att kvaliteten på undervisningen sjunker. Även om färre elever också innebär mindre utgifter så förblir de fasta kostnaderna ungefär desamma. En skola med en hyra på någon miljon om året kommer ha samma hyreskostnad oavsett om det går tusen eller femhundra elever på skolan. Men det sistnämnda ger bara hälften så mycket intäkter.
Lägg dessutom till att kommunala skolor alltid måste stå redo att ta emot alla elever, eftersom elever har laglig rätt att gå i skolan. Om en friskola plötsligt läggs ned, ni vet sådär som hänt skitmycket på sistone, så måste de kommunala skolorna ta emot eleverna som plötsligt står utan skola. Men de får inte mer pengar förrän nästa läsår. Det här har varit ett allvarligt problem runt omkring i landet när friskolors ägare bestämt sig för att skolorna inte genererat tillräckligt mycket vinst och då lagt ned dem.
 
Svenskt Näringsliv kör också på den klassiska myten om att konkurrens skulle höja resultaten, men missar att den maximen inte är giltig i reproduktiva tjänster som vård och skola. Anledningen till att konkurrens tvingar företag att göra bättre ifrån sig är att de kan avsätta det som annars skulle vara vinst till att utveckla och förbättra produkten. Men det fungerar inte med skolor och vård i kommunal regi eftersom de inte går med vinst. De använder pengarna till verksamheten, så allt konkurrens tvingar kommunala skolor att göra är att stuva om verksamheten så att den ser bättre ut. Inte att faktiskt göra den bättre. Återigen utgår Svenskt Näringsliv från att skolor är dåliga bara för att de är slappa, och att allt kan lösas bara de sätter axeln mot hjulet och anstränger sig lite. Men den tanken är, som sagt, bara resultaten av en häpnadsväckande okunskap och ignorans.
 
Slutligen tar skribenterna upp att kommunerna måste få möjlighet att anlita "professionella utbildningsföretag". Problemet är att företagen inte är proffs på utbildning, utan de är proffs på profitmaximering. Det är två jävligt olika saker. Dessutom tenderar de att driva företagen som just företag och inte som skolor. Vi har redan tillräckligt mycket new public management i Sverige. Teorin fungerar inte, vi behöver inte mer.
Sen är det inte heller företagen som sköter utbildningen, det är lärarna. Och lärare i friskolor är inte bättre än lärare i kommunala skolor, företagsanställda är inte mer kompetenta än kommunalt anställda. Men det säger mycket om Svenskt Näringslivs extrema nyliberalism att de tycks tro det.
 
Det fria skolvalet har fått som konsekvens att ansvaret för elevens utbildning helt och hållet läggs på eleven. Det finns bra skolor, så om eleven vill ha en bra utbildning måste hen se till att hitta en sådan skola och sedan se till att komma in på den för att inte hamna i en "skitskola". Det är mer rationellt att se till att vi inte har skitskolor. Alla skolor ska vara bra, och alla ska ge en likvärdig utbildning. Det är förstås svårt att ordna, men det fria skolvalets förespråkare skiter fullständigt i den problematiken istället för att göra något åt den. Jag försöker inte hävda att eleverna inte ska ha ett ansvar för sin skolgång. Det är solklart, och de behöver ta mer ansvar. Men vi kan inte skapa ett system där du måste prestera skitbra i mellan- eller högstadiet för att inte vara körd för all framtid.
Tanken på att kunna välja mellan olika typer av pedagogiker och skolmiljöer beroende på vad som passar en själv och var en trivs är jättebra. Men argumentet om "bra" och "dåliga" skolor är vansinne. Alla skolor ska vara bra, och det är i den änden vi måste börja nysta istället för att som Svenskt Näringsliv blunda för problemen så länge de inte drabbar dem och deras rika kompisar.

Kommentarer
Postat av: Nora

Att använda nationellaproven som mätinstrument skulle ju antagligen leda till en undervisning som är inriktad på att klara nationella proven istället för en bestående undervisning. Har för mig att det är ungefär den utvecklingen man fick i USA då man började lägga mer pengar på de skolorna som hade "högpresterande" elever.

Svar: Jo, verkligen. Precis som Björklunds betygshets bara kommer leda till ökat betygsfokus när vi istället vill komma bort från det och fokusera på inlärning o.0Gör de så i USA? Är det det som är No child left behind-act?
auuus

2013-10-30 @ 17:30:31
Postat av: Spektrum

Det fria skolvalet har fått som konsekvens att ansvaret för elevens utbildning helt och hållet läggs på eleven. Det finns bra skolor, så om eleven vill ha en bra utbildning måste hen se till att hitta en sådan skola och sedan se till att komma in på den för att inte hamna i en "skitskola".

Jag går första året på gymnasiet och har gått igenom cirkusen med ''fritt skolval''. Din text sätter fingret på exakt vad som har fått mig att ligga vaken om nätterna; ''är min skola bra?'' ''Valde jag rätt?'' ''Kommer den lägga ner?'' ''Vad hade hänt om jag valt en kommunal'' Ser inga som helst fördelar med det fria skolvalet, ansvaret att inte komma in på en skitskola har bara flyttats från staten till mig som elev.

Du skriver oerhört genomtänkta och tankeväckande texter, fortsätt så!

Svar: Jag kan se vissa fördelar med skolval när det ger eleven möjlighet att välja en skola som passar hen själv, i fråga om pedagogik, attityd och liknande. Men det fungerar inte som det ser ut nu, när eleven tvingas ta det ansvaret som du säger och valet ses som en ursäkt att låta vissa skolor vara "dåliga".
Tack så mycket!
auuus

2013-11-10 @ 22:13:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0